Med det kraftigt försämrade och oroväckande säkerhetsläget kommer behovet av en befolkning som mår bättre i ett annat ljus. Representanter för Försvarsmakten vittnar i samtal med mig om att grundutbildningen för värnpliktiga behöver göras om då att allt för många av de som tas ut för militärtjänstgöring inte klarar de fysiska kraven. Värnpliktiga som inte orkar gå med packning och utrustning. Många får skador på grund av att de inte tål belastningen under träning – i fredstid. Hur blir det då i kris eller i värsta fall krig?
Det räcker inte med fler vapen, fler soldater, bättre vägar och järnvägar för att klara en allvarlig kris eller krig. Riksidrottsförbundet instämmer i professor Mai-Lis Hellénius och officer Lars-Ove Nilssons larm på DN debatt den 23 mars 2025 – det svenska folket måste rustas upp.
Idrottsrörelsens kärnverksamhet är träning och tävling. Genom vår dagliga verksamhet bidrar vi till att rusta svenska folket. Vi vill och kan göra mer. Nio av tio barn är med i en idrottsförening under sin uppväxt. Alltför många slutar allt för tidigt, vi behöver göra mer för att fler ska idrotta och träna längre – helst hela livet.
Tillsammans har vi potential. En studie från Marie Cederschiöld högskola visar att den svenska försvars- och krisinsatsviljan är hög. En stor majoritet av den svenska befolkningen är också villiga att delta i ett sådant försvar. 89 procent förklarar sig villiga att ställa upp och försvara landet med risk för eget liv. På motsvarande sätt är man villig att delta i krisinsatser – till exempel genom att hjälpa till vid en skogsbrand. Studien visar också att viljan att ställa upp vid kris eller krig är än större bland de som är engagerade inom idrottsrörelsen. Vi är många – fler än 800 000 med ledaruppdrag och fler än tre miljoner medlemmar.
För att kunna bidra både nu och på lång sikt behöver vi bra samarbeten och goda förutsättningar. Allt för många kommuner saknar en långsiktig plan för plats för träning och tävling. En studie som Riksidrottsförbundet presenterade nyligen visar att det är längre till närmaste idrottsplats eller öppna träningsytor i bostadsområden byggda 2000-2020 jämfört med bostadsområden byggda 1960-1980. Det är inte krav att skolor ska ha en idrottshall eller idrottsplats vid skolan. Det drabbar både eleverna och möjligheten för föreningslivet att träna efter skoltid och kvällar och helger. Kommuner måste planera och bygga för enkel tillgång till idrott och träning. I idrottshallen eller på planen men också i skog, mark och på vatten. Fler behöver kunna träna mer. Ska vi träna mer måste det finns platser nära där vi bor.
På de regementsorter som nu expanderar kan de lokala idrottsföreningarna bidra med fysisk träning både nära regementen och på hemmaplan. Det är bra för alla – barn, ungdomar, vuxna och äldre. För alla behöver bidra om det värsta händer. Till exempel har våra satsningar på idrott för 65+ en fantastisk framgång som vi gärna utvecklar vidare.
Låt oss hoppas att det inte kommer en allvarlig kris eller ett krig. Låt oss hoppas att alla förberedelser vi iscensätter nu aldrig behöver aktiveras. Låt oss ändå göra det som krävs. Vi kommer ha stor nytta av en befolkning som orkar mer och mår bättre. Precis som både idrottsrörelsen och forskningen har konstaterat i flera decennier.
Jag sträcker ut en hand till regeringen, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Låt oss bidra till att göra Sverige starkare och tåligare. Både i fredstid eller om krisen eller kriget kommer. Idrottsrörelsen gör Sverige starkare.
Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet