Organisationen var som vanligt när det går i Turkiet; en del småmissar men i det stora hela flöt det på som det skulle. Vi bodde bra med bara fem nationer på vårt hotell, ca 20 minuter från tävlingshallen.
Anna Laurell Nash, visade prov på sin stora rutin och klass när hon vann tre matcher och klarade det internationella kvalet till OS. Anna besegrade först tuffa polskan Lidia Fidura, där Anna efter en jämn förstarond dominerade matchen klart både på distans och när de hamnade i närkamp. Klar seger med 3-0. I andra matchen besegrade Anna fransyskan Erika Guerrier som hade skrällt mot förra världsmästaren Savannah Marshall, Storbritannien. Ännu en tuff match med Anna strået vassare och ny seger, denna gång med 2-1.
På den andra kvarten stod Irlands relativa nybörjare Christine Desmond för turneringens största skräll när hon besegrade holländska trefaldiga europamästaren Nouchka Fontijn och därmed undanröjde Annas största hot mot en OS-biljett. Desmond föll i nästa match mot Ungerns EM-trea i 81 kg Petra Szatmari som Anna fick möta i den avgörande semifinalen. Anna tog en klar seger, 40-36 hos alla domarna, och därmed var OS-kvalificeringen klar! Sista ordet är hos SOK som meddelar OS-uttagningen den 2 maj.
I finalen mot ryskan Yaroslava Yakushina kom Anna inte riktigt igång förrän i tredje ronden. Till skillnad från de andra matcherna där Anna behöll en låg tyngdpunkt för bättre stabilitet, hamnade hon nu för högt på fötterna och blev för lätt träffad av den rappa ryskan. Anna kom tillbaks starkt och vann de två sista ronderna hos två domare men det räckte inte till seger denna gång. Finalförlust med 2-1 på ett plus men i Rio de Janeiro ska siffrorna bli de omvända.
Anna har lyckats med bedriften att kvala in för andra gången till ett OS. Hon är därmed den första att göra det två gånger för Sverige sedan OS-kvalen infördes 1992 (Kennedy Katende har lyckats kvala en gång för Sverige och nu för Uganda). Det är en stor prestation av Anna som tillhört världstoppen i mer än 15 år. I London-OS slog Anna en australiensiska innan det blev förlust mot slutsegraren Claressa Shields, USA i kvartsfinalen. Målsättningen om en OS-medalj i Rio de Janeiro för Anna är i högsta grad realistisk.
Agnes Alexiusson gjorde en kanonturnering och inledde med två klara vinster. Serbiskan Milena Matovic var chanslös och efter fyra räkningar bröt domaren den ojämna kampen. Spanjorskan Jennifer Miranda hängde med i en rond innan Agnes satte fart och boxade ut spanjorskan. I kvarten mot Azerbajdzjans VM-tvåa Yana Alekseyevna blev det ett ställningskrig där båda satsade på att inleda med sin bakre hand. Agnes tappade knappt de två första ronderna men i tredje hittade hon rätt och matchen tycktes vända. I sista ronden kom dock den skickliga Alekseevna tillbaka och det blev förlust med 3-0 för Agnes.
I nästa match stod Alekseevna för en stor skräll mot Irlands P4P-drottning Katie Taylor genom att slå Taylor i en jämn och bra match med 3-0. Detta var deras tredje möte: I VM-finalen 2014 tog Taylor hem en klar seger men på Europeiska Spelen förra året var Alekseevna ytterst nära att skrälla redan då men det blev ett 2-1 nederlag den gången i en match där samtliga domare hade 38-38. Taylor får som Agnes sikta på att kvala in på VM.
Helena Envall föll mot italiens Marzia Davide i första matchen. Davide visade upp ett blixtsnabbt fotarbete och det var svårt för Helena att fånga in henne. Oliver Flodin som sett riktigt vass ut under hela våren kom fel in i matchen mot stenhårde albanen Alban Beqiri. Det blev för många slagväxlingar där Beqiri oftast fick sista ordet. På distans kunde Oliver styra men Beqiri lyckades ta sig in och få matchen dit han ville.
Leon Chartoi inledde enligt planerna och tog hem första ronden hos alla domarna mot Lay Kalenga, Belgien. Leon tappade andra men kom tillbaks starkt i tredje då domaren gav Leon en enligt oss obefogad räkning vilket tycks ha vägt över för belgaren.som fick ronden och därmed matchen hos alla domare.
Gabriel Richards föll mot förre EM-tvåan Darren O’Neill, Irland, på TKO i första ronden efter att ha åkt på Irländarens högerkrok ett par gånger. Gabriel hade svårt att hålla O’Neill ifrån sig och efter tre räkningar bröt domaren matchen.
Det är svårt att peka på en enskild faktor till varför herrarna inte nådde formtoppen. Det är troligtvis en kombination av flera faktorer. Innan mästerskapet har både killar och tjejer förberett sig med internationella läger och turneringar. I slutspurten hade vi NM och ett läger i Assisi. Damerna hade dessutom ett läger på Bosön med Frankrike innan. NM hamnade ganska nära OS-kvalet när AIBA fIyttade fram datumet två veckor. Å andra sidan lade vi in rejält med extra vila i Assisi för att inte slita ut boxarna.
För herrarnas del gäller att ta lärdom av misstagen och se till att vi kommer i bästa form till nästa OS-kval i Baku, Azerbajdzjan 14-26 juni. Damerna har också en chans kvar, VM i Astana, Kazakstan 16-28 maj.
Storbritannien som inte hade kvalat in någon boxare innan fick nu med sig hela 9 boxare, 8 herrar och Nicola Adams. Även Ryssland har 8 herrar och 1 dam inkvalade. Hemmanationen fick med sig tre boxare medan Azerbajdzjan som redan hade tre, fick med fem till. Av de övriga nordiska länderna var norskan Marielle Hansen närmast med en fjärdeplats. Finlands Ilari Kujala skrällde mot Irlands VM-trea Michael O´Reilly men försvann i kvarten mot slutsegraren Christian M´Billi Assomo, Frankrike.
Vi hade stor nytta av SOK:s videosupport genom Nikola Lukic, som videofilmade våra matcher och motståndarna för taktikanalys. Detta stöd på plats ser jag som mycket viktigt för att hitta detaljer och mönster i matcherna. På längre sikt ser jag det som det mest effektiva sättet att utbilda våra boxare och vår tränarkår.