Att ungdomar i Sverige har möjlighet att kombinera en elitidrottsatsning med gymnasiestudier är en central och strategiskt viktig del i att skapa framtida elitidrottare på högsta internationella nivå.
– Vi har ett världsunikt idrottsgymnasiesystem som vi vill fortsätta utveckla. Idrottsgymnasierna är en unik möjlighet att utvecklas både idrottsligt och kunskapsmässigt, samtidigt rymmer inte systemet alla som vi skulle vilja ge den möjligheten. Studien ger oss viktig kunskap om hur vi kan bli bättre på att välja ut rätt ungdomar, säger Maja Uebel, ansvarig för riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) på Riksidrottsförbundet.
Idrottsgymnasierna är en betydelsefull del av den svenska idrottsmodellen. De som gör urvalet behöver säkerställa att de väljer ut de ungdomar som har bäst förutsättningar att både klara gymnasiestudier och att som seniorer nå nationell eller internationell elit.
– Det är viktigt att göra processen så likvärdig och rättssäker som möjligt. Samtidigt är det ett synnerligen svårt uppdrag att försöka förutse individers utveckling. I rapporten föreslår vi därför bland annat att lärare i specialidrott ska få utbildning och fortbildning i antagningskriterier, intervjumetodik och uppföljning, säger PG Fahlström, lektor vid institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet.
Samtidigt som uppdraget beskrivs som svårt visar rapporten upp en i huvudsak positiv bild av de antagningsprocesser som studerats. Forskarna återkommer till vikten av att tydligare utgå från ett helhetsperspektiv.
– Vi menar att man vid antagningarna bör ha ett bredare perspektiv på den sökande. Hur länge har hen hållit på? Hur långt har hen kommit i sin mognad och utveckling? Kommer hen att klara av att flytta hemifrån och kombinera ökad träningsmängd med sina gymnasiestudier? Säger PG Fahlström, lektor vid institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet.