21 NOV 2022 12:43
Hur kan vi öka rekryteringen av tränare/ledare till våra föreningar? Kan vi ta hjälp av forskning och andra förbund? Vad säger tidigare studier och hur ser det ut i våra föreningar idag?

I den enkätstudie som Svenska Boxningsförbundet gjorde i början av 2022 kunde ses att 62% av våra föreningar hade tappat ledare. Vid en närmare analys av enkätsvaren kunde vi se att föreningarna, i 80% av fallen, tappat 2 eller flera ledare. Detta är ett stort tapp då många av boxningsföreningarna enbart har en handfull ledare i sina verksamheter. Vid en uppföljande undersökning under hösten 2022 kunde ses att 60% av de föreningar som besvarade enkäten angav att det svåraste att komma i gång med igen är åter- och nyrekrytering och ledarrekrytering (14%).

I Riksidrottsförbundets rapport ”Två år med Corona” anser 62% av de tillfrågade att de känner en oro inför framtiden när det kommer till rekrytering av tränare/ledare/förtroendevalda. Föreningarna har också haft två att behålla vuxna tränare/ledare (41%) och unga tränare/ledare (35%) på grund av pandemin. Därför är svensk idrotts nya utmaning att få tillbaka och nyrekrytera ideella ledare till våra föreningar.

Figur från rapporten ”Två år med Corona” av Riksidrottsförbundet (2022). 

Enligt en studie som Riksidrottsförbundet gjorde 2003, visade man på att det redan då var svårigheter hos föreningar att rekrytera nya ledare till sina verksamheter. Nyrekrytering av ledare är alltså inget nytt som uppkommit på grund av corona-pandemin utan något som funnits med sedan 20 år tillbaka i tiden. Vi kan därför inte enbart skylla på pandemin eller den tekniska och digitala utvecklingen som skett under 2000-talets början.

Vad anses bidra till nyrekrytering av ledare?

Det finns en studie som undersökt vad det är som anses bidra till nyrekrytering av ledare till ideella verksamheter såsom idrotten. I studien kunde forskarna identifiera fem punkter som ansågs bidra till nyrekrytering, vilka var

  • Involvera medlemmarna i stora beslut som föreningen ska fatta
  • Delegera beslutsfattande uppgifter i föreningen till kommittéer och ideella ledare
  • Få de ideella ledarna att känna sig värdefulla genom att erbjuda exempelvis dem förmåner och material
  • Formulera en specifik strategi i föreningen om nyrekrytering av ledare – hur ska vi gå till väga?
  • Tillämpa digitala formera av kommunikation i föreningen

Den sista av dessa fem punkter är nog den enklaste att genomföra, mycket tack vare den digitala och tekniska utveckling som skett med digitala mötesplattformer och sociala medier. Det hjälper också till att få det så kallade livspusslet att lättare falla på plats om kommunikationen inom föreningen till viss del kan bedrivas digitalt.

Punkt tre, det vill säga att få ledare att känna sig värdefulla genom förmåner och material skulle exempelvis kunna gå att genomföra genom att arrangera utbildningar regelbundet så att tränare/ledare kan fortbilda sig. Studier har nämligen visat på att utbildning kan användas som motivation för ledare att få utvecklas och bli bättre, vilket i sin tur leder till att de aktiva blir bättre idrottare. Här har Svenska boxningsförbundet ett ansvar att arrangera utbildningar på alla nivåer (steg 1-4) regelbundet och geografiskt utspritt, samt distriktsförbunden att stå för lokaler/föreningar som kan upplåta sina lokaler för utbildningarna.

Angående att involvera medlemmarna i stora beslut och delegera beslutsfattande uppgifter (punkt 1-2) så kan man vända sig till teorin om självbestämmande (”Self-determination theory”), i alla fall enligt forskare vid Linnéuniversitetet. För att öka motivationen och engagemanget hos tränare/ledare i föreningar bör ges delaktighet och inflytande i föreningens verksamhet och de beslut som tas, samt att få vara med i en grupp där individen har en tydlig roll och ett ansvar.

För punkt 4, att formulera en specifik strategi för rekrytering, kan vi jämföra olika idrotters sätt att rekrytera tränare/ledare till sina medlemsföreningar.

Svensk simidrott har några tips till ledarrekrytering,

  • Börja tidigt – innan behov uppstår
  • Skapa kontakt – lär känna personer och kännedom om deras kompetenser
  • Våga fråga och fråga igen – ställ frågan till alla ni anser skulle kunna passa för uppdraget
  • Känn ledaruppdragen – ha koll på vilka uppdrag som finns och vad de innebär
  • Anpassa uppdraget – är det möjligt att anpassa uppdraget utifrån eventuella önskemål
  • Introduktion och överlämning – plan för introduktion och att material/information är förberett att överlämnas
  • Representation – hur kan ni göra för att öka jämställdhet och mångfald

Svensk innebandy har gjort en studie på hur man kan få kvinnor att söka sig till tränarroller,

  • Tydliggör vikten av fler kvinnor genom att synliggöra dessa genom budskap
  • Motverka all typ av fördomar relaterat till kön och sådant som bidrar till att stärka en manlig norm för tränarrollen
  • Utveckla en kultur och förhållningssätt som visar att flickor/kvinnors idrott och ledarskap är lika mycket värd och viktig som pojkar/mäns
  • Börja tidigt att fostra pojkar att flickor/kvinnor kan vara tränare
  • Arbeta för att kvinnor ska ta på sig huvudansvaret som tränare
  • Ta fram en modell för att rekrytera kvinnor som tränare
  • Arbeta systematiskt, ihärdigt och synligt med att få in kvinnor som tränare
  • Skapa jämställda villkor för kvinnor och män som tränare
  • Rekrytera kvinnor till alla grupper, inte enbart tjejgrupper
  • Vid rekrytering, tydliggör kompetenskrav utifrån idrott, ledarskap och kön – skapa mentorer till kvinnor för att hantera och förstå den genusbaserade kulturen och dess effekter

Utifrån dessa perspektiv och idéer som vetenskapliga studier och andra förbund arbetat fram, kan vi inom svensk boxning nu satsa på att få in fler ledare till våra föreningar. En del av återstartsstödet ska gå till rekrytering av både aktiva och ledare, och många föreningar har använt återstartsstödet till rekrytering.

Enligt nyligen uppdaterad statistik från omgång 1 av återstartsstödet kan vi se att 44 föreningar som återrapporterat, av idag 128 inkomna återrapporter, använt stödet till rekrytering. Detta motsvarar drygt 34% av föreningarna. Vi uppmuntrar därför föreningarna som sökt återstartsstödet i omgång 2 att använda dessa pengar till att rekrytera flera tränare/ledare till sina föreningar istället för att lägga dem på exempelvis material, träningar eller tävlingar. Varför inte bekosta resor och uppehälle till era tränare/ledare vid steg 1-4-utbildningar, eller någon av de andra utbildningarna som RF-SISU distrikten anordnar?

Vinterhälsningar,

Jenny, Återstartssamordnare vid Svenska Boxningsförbundet

 

Referenser

Adolfsson, Henrik (2014). Vad motiverar ledare att arbeta ideellt i en idrottsförening?

Linnéuniversitetet (2022). Återstart – rekrytera och behålla ledare.

Lundqvist, Simon & Nilsson, Jennifer (2017). ”Det blir ett problem om man inte jobbar med det” – En studie av hur idrottsföreningar rekryterar och bibehåller ideella ledare.

Osterlund, Karsten (2012). Managing voluntary sport organizations to facilitate volunteer recruitment.

Riksidrottsförbundet (2003). Föreningsledaren.

Riksidrottsförbundet (2022). Två år med corona.

Riksidrottsförbundet (2022). Regelverk Återstartsstöd 2022-2023.

Svensk simidrott (2022). Ledarrekrytering.

Svenska Innebandyförbundet (2020). Ny studie visar: Så kan flera kvinnor vilja bli tränare.