Det var fantastiskt roligt att delta på den anrika Cordova Cardin turneringen i Havanna. Det var en härlig stämning bland publiken som jag uppskattar mellan 3000 – 5000 personer. Oavsett om det var kubaner i ringen eller andra nationer var det högljutt på läktarna. Kubanerna var förstås vana att organisera tävlingar, det fanns inte mycket att klaga över.
Det var färre deltagare än jag anat, dock tuffa nationer. Kuba ställde upp med tre lag. Brasilien och Indien hade sina bästa med och dubblerade i vissa klasser. Kazakstan hade inte sina bästa på plats men dock ett starkt lag.
Brasilien blir starkare för var gång jag ser dem. De gör en stor satsning inför OS 2016 i Rio och resultaten kommer fort. Moçambique var den nation som låg längst efter.
Med det nya poängsystemet blir boxningen mer underhållande. Boxningen föranleder hög slagfrekvens, kraft i slagen då den mest hårtslående får med sig poängen i slagväxlingar. Ledning efter första ronden skapar stor fördel åt den ledande boxaren, framförallt taktiskt. Slutresultaten blir mycket högre än med det tidigare systemet.
De bästa boxarna karaktäriseras av deras allroundboxning. De kan hantera alla distanser trots att de har favoritdistanser (teknik och taktik). De har en bra fysik (power, anaerob och aerob kapacitet). De följer upp en träff direkt och utnyttjar detta tillfälle.
De flesta kubanska toppboxarna boxar helst på lång distans men när de hamnar nära motståndaren kan de behålla stabiliteten och lugnet och boxa lika bra där. Generellt har vi i Sverige större brister i halvdistans/närkamp. Vi tappar garderingen, hafsar iväg slagen och hamnar ofta i bökiga situationer med fasthållningar som följd.
En annan sak som skiljde kubanerna från övriga boxare var att de höjde sig för varje match i turneringen.
Kuba, Brasilien och Indien hade något gemensamt. De boxades med stolthet och självsäkerhet, en attityd som vi i Sverige inte är vana vid. Denna kaxiga attityd i ringen fick många motståndare ur balans. Många gånger glömdes poängen bort och det viktigaste handlade om vem som var mest macho…
När dessa mötte varandra var det den underlägsna som försökte få ledande boxaren ur balans men här var de kubanska boxarna mycket disciplinerade om de hade en ledning och föll inte in i motståndarens fälla.
Det är mycket viktigt att hålla fokus och disciplin matchen igenom oavsett ledning eller underläge och inte minst i de jämna matcherna då ett misstag eller slarv kan vara avgörande.
/Majid Jelili & Santiago Nieva
1/6:
52 kg Salomo N´tuve SWE – Evier Hernandes VEN disk rond 3
2/6:
64 kg Anthony Yigit SWE – Cecar Diaz PER 32-10
81 kg Kennedy Katende SWE – Leonardo Cabaneiro, VEN 22-7
3/6:
52 kg Robeisy Ramirez CUB – Salomo Ntuve SWE 24-8
56 kg Bashir Hassan SWE – Ismail Khabibulla KAZ 18-11
4/6:
60 kg Redouane Kaya SWE – Tylson De Dios PER 18-11
64 kg Everton Lopez BRA – Anthony Yigit SWE 26-14
69 kg Leon Chartoi SWE – Ussene Djambo MOZ 26-3
5/6: (semifinal)
56 kg Robenilson de Jesus BRA – Bashir Hassan SWE 14-9
60 kg Robson Conceicao BRA – Redouane Kaya SWE 18-6
69 kg Leon Chartoi SWE – Endry Saavedra VEN 24-13
81 kg Yamaguchi Florentino BRA – Kennedy Katende SWE 20-9
6/6: (final)
69 kg Carlos Banteur CUB – Leon Chartoi SWE 13-7
Den svenska truppen på Kuba:
52 kg Salomo N´tuve, Angereds BC
56 kg Bashir Hassan, Djurgårdens IF
60 kg Redouane Kaya, Narva BK
64 kg Anthony Yigit, Skarpnäcks BK
69 kg Leon Chartoi, Narva BK
81 kg Kennedy Katende, Sundsvalls BK
Ledare: Majid Jelili och Santiago Nieva
Fysioterapeut: Jan Koutromichalis