Den historiska första OS-turneringen för damer blev en mycket lyckad sådan med en fantastisk publik som uppskattade goda insatser oavsett var boxarna kom ifrån, även om Irland och Storbritannien bestods mest jubel.
Då AIBA till slut valt att ta med de som var bäst från varje kontinent på VM som var OS-kval var det överlag bra matcher och damerna mottogs med positiva reaktioner från de man talat med.
Boxningsmässigt kan vi som på herrsidan se att flera olika stilar röner framgång, men att det är viktigt att ta initiativ samt att explosiviteten ofta kan vara det som avgör matcher, kanske mer på damsidan än på herrsidan. Den gemensamma nämnaren för de tre guldmedaljörerna är att de är explosivast i sina viktklasser samt att det alla valde att ta tag i matcherna från start. Det gäller att kunna några saker riktigt bra tekniskt men att kunna anpassa dessa taktiskt. Utpräglade kontringsboxare finns det få av i toppen även om kinesen i 51 och ryskan i 60 helt kontrar så har även de börjat ta tag i matchen för att kunna försvara ledning när de fått den.
Bästa boxare blev Katie Taylor som alltid bjuder på god underhållning. I sin final besegrade Katie ryskan Sofiya Ochigava som också hon är mycket bra. Matchen var jämn och undertecknad trodde att ryskan skulle komma in i sista rondvilan med en ledning, men Taylor hade fått ett par poäng upp och kunde sen ta hem sista ronden till öronbedövande jubel. I min mening var dock Nicola Adams från Storbritannien bäst i turneringen då hon aldrig var hotad och i finalen lyckades med att klart besegra den mycket skickliga kinsesiskan Ren Cancan som tidigare slagit Adams i två raka finaler.
I 75 kg vann den otroligt explosiva amerikanskan Claressa Shields klart både sin semi och finalen. Den enda gången Shields var hotad och illa ute var i kvartsfinalen mot vår Anna Laurell. Med det i åtanke gjorde Anna en fin insats, även om det känns bittert att den inte ledde till medalj. Anna jobbade och slet, särskilt i tredje ronden, men kontrasten mellan hennes och amerikanskans träffar blev för stor och matchen gick till USA med 18-14 efter att Anna hade en ledning halvvägs.
När denna första OS-satsning för damer är över kan jag se att det kommer att krävas rejäla strukturerade satsningar för att vi ska kunna hänga med i toppen, både från förbund, klubbar, tränare och framförallt boxare. Att jobba heltid och satsa mot OS är inte rimligt.
När denna OS-cykel är slut slutar också de 4 damer som ingått i satsningen mot OS. De har alla jobbat hårt och jag är tacksam för deras insatser. Det är 4 fantastiska idrottare som kommer saknas mycket och jag skulle vilja passa på att nämna dom och deras tränare. Tack för samarbetet, för era dedikerade insatser, för Ert blod svett och tårar och många roliga minnen
Erik Bredler och Jenny Hardingz samt de medaljer ni plockat hem: 1 EM guld, 1 EM brons och 1 VM-brons samt segrar över bland annat Elena Saveleeva, Sarah Ourahmoune och Nicola Adams.
Christer Ekberg och Shipra Engelke för en lång karriär med 2 EM silver samt segrar över bland annat Tetyana Kob, Stoyka Petrova och Sarita Devi.
Vesa-Petri Eriksson och Helena Falk för en explosiv karriär med 2 EM brons, grymma fighter mot Ochigava och Katie taylor samt segrar över bland annat Natasha Jonas, Denisa Eliseeva och Sandra Brugger.
Sist men inte minst slutar vår första kvinnliga OS-boxare och vår mest meriterade boxare Anna Laurell. Jag har jobbat med Anna i 12 år och sett henne ta sig upp på toppen, ramla ner och slita sig upp igen. Hon har inte bara besegrat de flesta hon mött, han vann en hjärtskärande kamp med giftstruma och kom tillbaka till toppen. Jag ska nöja mig så och låta rena fakta tala för sig själva här nedan. Tack Anna för allt.
Anna karriär i siffror.
2001: EM silver, VM Guld
2004: EM Guld
2005: EM guld, VM Guld
2007: EM Guld
2008: VM silver
2012: VM Brons, OS femteplats
Lägg därtill 6 SM guld, 2 EUmästerskap, otaliga turneringssegrar och vinster över bland annat Mary Spencer, Roselli Feitosa, Arianne Fortin, Mariya Yavorskaya, Anita Duzsca, Svetlana Andreyeva och Elena Vystropova.
/John Brikell