– Elitidrott innebär väldigt höga krav, och en karriär kan ta slut lika snabbt som den startade, ibland på grund av en enda allvarlig skada. Eftersom få idrottare kan försörja sig enbart på sin idrott är det avgörande att elitidrott kan kombineras med utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå, liksom med värnplikt och arbete, säger Stefan Lundh Verksamhetsområdeschef Idrottsutveckling.
Riksidrottsförbundet vill bedriva elitidrott med ett stort socialt ansvarstagande. Av den anledningen har den svenska idrottsrörelsens samarbete med det svenska utbildningssystemet varit betydelsefullt sedan början av 1970-talet. Sammanlagt finns det över 10 000 elever som läser skolämnet specialidrott i gymnasieskolan.
Sedan 2015 finns det ett motsvarande system på eftergymnasial nivå i form av Riksidrottsuniversitet (RIU) och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL). Över 20 lärosäten har skrivit avtal med Riksidrottsförbundet för att främja dubbla karriärer. Upp emot 1 000 elitidrottande studenter omfattas av systemet som innebär förstärkta och helt nya möjligheter att kombinera elitidrott och studier på akademisk nivå.
– Fokus med riktlinjerna, som är unika i sitt slag i Europa, är att öka medvetenheten om möjligheterna med dubbla karriärer men också öka samverkan mellan akademi och att tillgängliggöra relevant forskning samt utbyte och spridning av goda exempel och lärande inom det här området, säger Stefan Lund.
Nationella riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer
Stefan Lundh, Verksamhetsområdeschef Idrottsutveckling
08-699 60 73
Kent Lindahl, Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten
08-699 61 48