Christer Franzén är aktuell med en ny bok. Denna gång har han skrivit om Norrköpings- och Akillesboxaren Stig Walterssons liv och karriär. Stig var stor under 1950-och 1960-talen. En bok jag för övrigt kan rekommendera till alla. Jag tog kontakt med Christer Franzén för att få veta mer.

P-OL: Hur kommer det sig att du valde att skriva om honom?

CF: Jag ansåg att han var bortglömd som boxare och dåligt uppskattad för sina framgångar. Han saknades bl.a. på den topp 30-lista över svenska amatörboxare som publicerades i SBF:s jubileumsbok. Han hamnade utanför listan trots att han besegrade Bosse Högberg fem gånger av fem möjliga och hade plusstatistik på 20-talet svenska mästare och landslagsmän, sex svenska mästerskap, nordiskt guld och annat meriterade. Som proffs rankades han som Europafyra. Till skillnad från många av sina kollegor skötte han sig civilt och hade ett arbete under hela karriären. Skötsamhet skapar dock inga rubriker. Detta sagt som kontrast till Bosse Högberg som levde sitt liv genom dags- och veckopressen.

P-OL: Du har ju skrivit en hel del om boxning. Hur kommer det sig? Varför just boxning?

CF: Jag såg min första match vid sju års ålder. Där väcktes mitt intresse för sporten, men det dröjde till 1990-talet innan jag började forska om boxning. Jag upptäckte snabbt att det var ett jungfruligt område. Visserligen har det skrivits en mängd om svensk boxning och dess utövare, men mycket har varit av låg kvalité. Det har mest bestått av allmänt tyckande. Dessutom plagieras det friskt bland skribenterna. Upprepar man något tillräckligt ofta blir det till sanning. Så jag började gräva i arkiven vilket resulterade i volymen RINGSIDE på 719 sidor om den svenska proffsboxningshistorien. Sedan har det rullat på. Eftersom jag under många år var verksam som forskare på universitetet så vet jag hur man hittar spännande material i olika arkiv. Uppgifter om boxning kan man finna på mest egendomliga ställen. Det är själva forskningsprocessen som tar tid, inte skrivandet.

Jag ser mig som en slags kulturambassadör för boxningen. Inom andra idrotter som fotboll har man hunnit betydligt längre att dokumentera sin historia. Där är också intresset för den egna historien betydligt större än inom boxningen. Jag upphör aldrig att förvånas att dagens boxningsledare är så ointresserade av sin egen historia. Majoriteten av dem som köper mina böcker kommer ”utifrån”. Det vet jag efter all härlig läsarkontakt jag fått under åren. De tillhör oftast någon av kategorierna – allmänt idrottsintresserade, idrottshistoriker och de som en gång var åskådare på de gamla proffsgalorna och på BoxOpen-tiden.

P-OL: Hur aktiv är du inom dagens boxning?

CF: Inte alls. Jag har suttit i SBF:s styrelse, varit ordförande för Uppland/Västmanland, kassör och sekreterare i Stockholm-Gotland samt ordförande för Saltsjöbadens IF. Den tid jag nu disponerar ägnar jag istället till att lyfta fram sporten ur ett historiskt och kulturellt perspektiv.

P-OL: Något på gång?

CF: Massor. Jag har ett sedan gammalt påbörjat projekt, men som avbrutits flera gånger. Det finns ju ett civilt liv också.

Det gäller den tidigaste boxningshistorien. Perioden cirka 1880-talet fram till Harry Perssonepoken på 1920-talet. Hur boxningen kom till Sverige, hur sporten utvecklades, hur man tränade, vilka redskap som användes, vilka profiler och regler som fanns, etc. Det är dock ett mycket tungt och tidskrävande arbete att vaska fram underlag till.

En uppdaterad version om Sveriges förste proffsboxare ligger också på lut. Jag har hittat mer material om Hjalmar/Jack i USA. Han var en välkänd gestalt i amerikanska boxningskretsar.

Ingemar Johansson före, under och efter OS i Helsingfors 1952 kan eventuellt bli något. Det finns numera så mycket romantiserat skimmer kring Ingemar som är svårt att tränga igenom. Kanske kan jag få fram något nytt.

Något jag skulle vilja sätta på papper är en biografi över John Andersson. Han är min absoluta favorit från den svenska boxningshistorien. John personifierar boxningens bästa och sämsta sidor. Han blev illa åtgången och hans liv liknar mest en klassisk grekisk tragedi. Tyvärr finns det inte underlag till en sådan studie. Han är borta sedan länge liksom de som kände honom och alla relevanta handlingar. Jag ska ändå försöka få ihop något om honom.

Sedan har jag min nyligen startade hemsida www.mrboxhist.se, en slags syster till BoxRec, avsedd för svensk amatörboxning, men också fylld med biografier och boxningshistoriska artiklar. Det är ett omfattande projekt. Om ett par år kommer alla väsentliga matcher och boxare finnas dokumenterade där.