Tommy Nilsson ställdes mot en mycket duktig boxare ifrån Ungern. Ungern kom till denna tävling med hela sitt bästa ”Team Rio” lag. Det krävdes en 100-procentig insats av vår boxare för att försöka vinna matchen. Efter två ronder var siffrorna helt jämna och i sista ronden blev Tommy lite trött. Det utnyttjade den mer rutinerade Roland Galos och vann tillslut med knappa 11-10.
Direkt efter Tommy så var det dags för vårt andra hopp, Alban Kuci i 60 kg. Både Alban och hans motståndare, hemmaboxaren Senad Karic, hade innan finalen vunnit två matcher var. Alban började matchen strålande och skulle haft en trygg ledning redan efter första ronden. När vi fick reda på att han låg under med två poäng så anade vi att det var bara en riktig utklassning som krävdes för att vinna mot en hemmaboxare. Alban blev riktigt taggad i rondpausen och körde fullständigt över hemmaboxaren i andra ronden. Till allas förvåning var det bara oavgjort på dataskärmen efter två ronder. I tredje ronden fortsatte vår boxare dominera. Han träffade mest och bäst och det kändes hur säkert som helst. Resultatet blev 13-13 och nu skulle domarna välja sin favorit. Tre av fem valde hemmaboxaren och vi blev utan guld.
Trots en knapp förlust mot en duktig Ungrare och två tveksamma förluster mot två hemmaboxare så var turneringen i Mostar en trevlig upplevelse och en bra internationell erfarenhet för våra unga boxare.
/Vido Ratkovic