Fritidskortet är en digital betalningstjänst som är tänkt att ge barn och unga i åldrarna 8–16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Fritidskortet kommer att motsvara ett värde som kan användas som betalning för fritidsaktiviteter inom idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.
Hur den tekniska lösningen kommer att fungera och hur idrottsföreningar i förlängningen påverkas är fortfarande under utredning.
Ansvariga parter
De fem myndigheter som fick uppdraget att införa Fritidskortet är E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Statens kulturråd och Försäkringskassan.
Riksidrottsförbundet fick under våren 2023 i uppdrag att i lämna förslag på kriterier för aktiviteter som ska kunna omfattas och vilka avgifter som fritidskortet ska kunna användas till.
Pågående arbete
Ansvariga myndigheter arbetar nu dels med att ta fram den digitala tjänsten, dels med att ta fram kriterier för organisationer och specificera vilka avgifter som fritidskortet ska kunna användas till.
Riksidrottsförbundet deltar fortsatt i dialogen och arbetar för att skapa bra förutsättningar för idrottsföreningar. I dialog med Socialdepartementet och berörda myndigheter har Riksidrottsförbundet starkt betonat att regelverket bör utformas så att det inte belastar idrottsföreningar i onödan i form av utökad administration.
Riksidrottsförbundet kommer längre fram se över behovet av att ta fram informationsmaterial till berörda parter samt utbildningsmaterial som kan användas som stöd till idrottsföreningar inför och under införandet.
Tidsplan
Införandet av Fritidskortet sker tidigast 2025. Det betyder att utbildningsinsatser för idrottsföreningar sker tidigast under hösten 2024.