– I områden med starka socioekonomiska förutsättningar finns ofta möjligheten till ett rikt föreningsliv med både idrottsföreningar och idrottsaktiviteter, och även möjligheten att ta del av samhällsservice så som skola och sjukvård. I områden med socioekonomiska utmaningar är läget det omvända både vad gäller föreningsliv och samhällsservice. Resultaten av det nya underlaget visar att idrottsrörelsen har en lång väg kvar för att få med barn och ungdomar från olika typer av boendemiljöer. Men idrottsrörelsen kan inte göra hela jobbet själva. Det är inte bara den lokala idrottsföreningens agerande som avgör hur barn deltar i idrott, utan det är många faktorer som påverkar. Med stöd av underlaget måste samhället tillsammans med idrottsrörelsen kraftsamla för att stärka föreningsidrottens närvaro och betydelse runt om i landet, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet har tagit fram en ny metod och statistik för att bättre förstå skillnaden i idrottsutövande mellan olika stadsdelar och områden i en kommun. Det här skapar helt nya förutsättningar för Riksidrottsförbundet att förstå och rikta sitt arbete mot ett mer jämlikt idrottsutövande i hela Sverige. För att få till den förändring som behövs vill Riksidrottsförbundet rikta stöd för insatser till de specialidrottsförbund som också bedöms ha störst möjligheter att lyckas att nå fler i områden med socioekonomiska utmaningar.
– Sedan 2015 har idrottsrörelsen arbetat med ett omfattande integrations och inkluderingsarbete och vi har också utvärderat och skaffat oss mer och mer kunskap om hur vi måste arbeta för att nå fler och behålla fler i föreningslivet i områden med socioekonomiska utmaningar. Möjligheterna att träna, tävla och engagera sig i en förening ska inte vara beroende av individens ekonomiska förutsättningar, var hen bor eller idrottens traditionella normer, säger Björn Eriksson.