Bakgrunden är besluten från EU-domstolen den 21 december 2023 i tre viktiga mål som skakade om den europeiska idrottsmodellen. Domstolen ifrågasätter på ett principiellt plan vad idrottens särart i Lissabonfördraget innebär. Det vill säga vilka undantag som idrottsrörelsen får göra när idrottens modell krockar med andra grundläggande delar av EU-lagstiftningen om fri rörlighet och fri konkurrens inom EU.

Det mest uppmärksammade målet är det så kallade superligamålet där ett tiotal fotbollsklubbar ville starta en liga och samtidigt fortsatt vara medlemmar i den europeiska fotbollsrörelsen och delta i UEFA:s turneringar.

Det andra målet, som principiellt berör samma område, är ett mål där två skridskoåkare deltagit i en tävling som inte varit sanktionerade av Internationella Skridskounionen och huruvida och på vilket sätt Internationella Skridskounionen har rätt att utfärda sanktioner mot dessa två skridskoåkare.

Det tredje målet handlar om huruvida UEFA eller ett nationellt förbund har rätt att ställa krav på att ett visst antal spelare i en fotbollstrupp som måste vara fostrade i klubben för att få delta i vissa turneringar.

– Det är bra att regeringar runt om i Europa ser med oro på utfallet i domstolen och sätter tryck på EU-kommissionen. Jag vill tro att den här frågan inte är partiskiljande i Sverige. Och att alla toppkandidater till EU-parlamentsvalet i juni håller samma linje som regeringen och vill säkerställa att den europeiska idrottsmodellen skyddas, säger Anna Iwarsson.

För mer information kontakta

Anna IwarssonOrdförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna 076-344 50 60